Från Näsåker till Gujarat

Tidningen Ångermanland
Vad har Mahatma Gandhis arbete mot fattigdomen på den indiska landsbygden med Näsåker att göra? Kanske mer än man kan tro; Per Sahlström fascinerades av likheterna och öppnade fairtradebutiken Essys.

Från myllret i den indiska provinsen Gujarat kan steget synas långt till Näsåker – ett litet ångermanländskt samhälle som balanserar på de vådliga nipkanterna högt ovanför en vårkall Ångermanälv. Men man behöver bara kliva innanför dörrarna till Essys för att möta Indien i all dess färgprakt och rikedom.
Här finns Per Sahlström, fullt upptagen med att sortera spegelbroderade väskor, kläder i hemspunnen bomull, tyger med blocktryckta mönster och handgjutna bronssmycken med gudinnemotiv.
Per Sahlströms resa till Indien började för 14 år sedan. Den är fortfarande inte slut.
– I Indien köpte jag ett handspunnet och hemvävt tyg som var så vackert. Det visade sig vara ett tyg från Khadiprojektet, ett tyg som blivit symbolen för Indiens identitet och kampen mot fattigdom.
Khadi var inte bara ett sätt att ge fattiga landsbygdbor ett yrke och en inkomst. När Gandhi uppmanade Indiens alla folk att bära khadi var det också ett sätt att skapa enhet i – och stolthet över – en nation som fortfarande befann sig under brittiskt herravälde.
Kanske var khadi en självständighetsförklaring mer än något annat. Fattiga landsortsbor som odlade bomull, spann garn, vävde och tillverkade sina egna kläder från grunden kunde inte bara stanna i sina byar utan också utveckla dem. Khadi gav identitet, styrka, överlevnad – en symbol för revolution, motstånd och livsvilja.
– Det skapade arbeten på landsbygden. Och det här höll Gandhi på med redan 1920. I dag är det aktuellare än någonsin, på många platser i världen – inte minst här, säger Per Sahlström och sveper ut med armen som för att få med hela Näsåker och alla bybor som skyndar förbi, hopkurade under de våta molnen.
Han började ta hem Khaditillverkade saker till Essys. Kläder som var spunna, vävda och färgade för hand, vackert broderade bruksföremål, tyger med handtryckta mönster i färger som tillverkats av rödrostat järn, guldgul gurkmeja, blåaste indigo.
Det är prunkande festklänningar, svala vardagsskjortor, rymliga bussaronger. Det är spegelbroderade väskor från Rajastan,
Det mesta som i dag säljs på Essys är importerat från Indien. Per Sahlström åker själv dit varje år – inte bara för att handla khadi och andra saker utan också för att tillverka smycken och spännen i egen design.
– Modellerna gör jag i vanlig cernitlera. Sedan gjuts till exempel det här smycket – han håller upp en liten mandalaformad mässingmedaljong med slingrande ormar – för hand i sandform. Spännena använder jag i min egen läderverkstad, säger han och håller upp ett vackert mönstrat bälte med ett utsmyckat spänne.
I dag är khadi stort i Indien, med tillverkning i alla delstater och affärer i varje stad, ett koncept som hålls högt i ära med stor respekt för både hantverket och den bakomliggande principen. När en vara säljs går 60 procent av priset direkt tillbaka till hantverkaren och producentgruppen.
– Vi borde göra något liknande här i Sverige, vi är dåliga på att fånga upp lokala idéer, säger Per Sahlström.
– Ändå är situationerna så likartade; vi pratar mycket om att vi vill arbeta och bo kvar ute i byarna, få igång en lokal produktion som kan stärka landsbygdens överlevnadsförmåga. Det var aktuellt under gröna vågen och är lika aktuellt i dag.
Men de svenska traditionerna och de gamla kunskaperna har försvunnit i långt högre grad.
– Det har gått mycket längre här än i Indien, där man på landsbygden fortfarande håller på med hantverk och traditioner. Sverige har tagit klivet in i modern tid på ett helt annat sätt, samhällsnätverket är mycket mer utvecklat och genomgripande. På så sätt har vi ett svårare utgångsläge; i Indien är folk otroligt driftiga, varenda människa är en entreprenör och skapar sitt eget liv.
Världens problem är oöverskådliga. Miljöförstöring, krig, orättvisor, svält. Det är lätt att känna maktlöshet inför en gigantisk global problematik. Ska jag rädda regnskogen, adoptera en tger, plantera ett träd i Afrika, skaffa fadderbarn eller bojkotta valfångsten?
– Kanske ska man helt enkelt försöka göra något här och nu. Stötta det man tror på, handla rättvisemärkt och kravmärkt, försöka hitta en grundprincip som känns bra och använda den i sitt eget liv så långt det går. Världen blir mer begriplig och problemen blir inte så stora.
Inne på Essys sitter det små lappar på alla kläder och varor. Eco Friendly, Khadi, Quasab, Gurjari, Handloom House, Cottage product. Kanske är det början på framtiden.
Katarina Östholm